söndag 20 september 2009

long time no see

Jamen hej, var ett tag sen jag skrev nu. Ett litet avbräck i den evigt spinnande skivan, men det betyder ju inte att saker och ting slutar hända. Har dock kommit in i ett annat tillstånd, saker och ting är inte längre bloggmaterial, utan snarare min vardag. Hur grått det än låter så blir det inte minde skrivvärt för det, men jag är van nu.

jag hoppas att ni som läser förstår vad jag skriver, att ni får en inblick i det jag försöker berätta.
Läste nyss några gamla inlägg, av ren nyfikenhet. Det är faktiskt intressant för mig, även om jag kanske borde minnas endå. Ska bli intressant och göra samma sak om 9 månader, verkligen.

Jag har i skrivande stund varit här i 54 dagar, eller 1296 timmar, eller 77.760 minuter eller 4.665.600 seku.. ja ni fattar
Tiden går fort och försvinner utan att man märker av det, om det är något jag vill lära mig från att vara här är det att göra det bästa utav varje dag. Detta låter som pretentiöst carpe diem dravel och det är det också, men jag vill åtminstone försöka att göra varje dag till det bästa jag kan. Här är verkligheten framför mig mer än någonsin, lika bra att ta del av den också.

Igår (lördags kväll) var jag ute tillsammans med Leander, Madeleine (kanadensiska, ja det heter så, jag har googlat) hennes värdsyster ana clara och värdkusinen joáo. Vi hade bestämt att träffas klockan 10, men träffades istället runt 11.30. Under tiden vi väntade fick Leander äntligen träffa den beryktade Thaís (Läs: extremt stor, skrikig och tillika min brasilanska nemesis) och visst var hon så jobbig som Leander tyckte att jag hade beskrivit henne, jag som tyckte hon var lugn just då...
Efter att blivit verbalt våldtagna av 15+ pratglada brasilianare avlägsnade jag och Leander oss ifrån allihopa för att möta Madeleine och co. Jag hälsade som vanligt på folk man mött tidigare medan jag gick med tjejerna och joáo, Ana clara sa till mig att jag verkar känna alla här, jag svarade "nej, alla 'känner' mig", tänkte inte efter när jag sa det, men sammanfattade endå väldigt bra hur det är att gå längs stranden.
Vi hade en ganska kul kväll och jag fick äntligen lära känna madeleine lite bättre.

Från lördag till söndag ska jag ha distrikstmöte tillsammans med alla andra utbytesstudenter i Rio de Janeiro området, ska bli riktigt kul!

yes det där blir ta mig fan omöjligt att toppa

Hampus



4 kommentarer:

  1. Vilken känsla! Jag ser dig gå längs avenyn och charmigt hälsa på alla du möter! Förstår att det inte är lätt att toppa det. Kul att prata med dig i går har fortfarande svårigheter att förstå skype och denna fantastiska teknik. Funderade på att skriva ett vanligt brev för jag kommer ihåg hur roligt det var när jag fick brev från Norrland ner till min studenttillvaro i Malmö men kanske är det väl mossigt i dessa Skypetider. På lördag skall Jocke spela i Varberg och då går vi dit hela släkten! Kram Mamma 1

    SvaraRadera
  2. Jasså, heter hon Madeleine nu.....;-)Det är inte utan att man blir lite sugen på att åka till Brasilien när man läser din blogg. Nåja, vi åker till Mallis den 4 oktober och det får väl duga......Det låter som om du har det jäääävligt gött och det tycker vi är kanon....Fortsätt njut och skicka lite mer foto, har inte Madeleine fastnat på ngt än?
    Kram faster 1

    SvaraRadera
  3. Hej! Vad trevlig hälsning du skrev till Jocke. Såg du att han svarade? I dag har jag startat med ett morgonpass Pump. Det känns bra. I går åt vi husmanskost här på Håstensgatan, Ebba, Alexander, Jonte och Karin. Jättemysigt tycker jag. Hoppas du får en trevlig helg med lagom med sol och beach. kram mamma

    SvaraRadera
  4. Hej! Söndagkväll här i Norden. Har idag jagat får i Marys hage och kört fyrhjuling! Rackarns roligt! Vi lyssnade på Jocke igår och de var riktigt bra. Alexander klappade takten så Ebba fick hyssja honom lite. Jocke sjöng en sololåt som extranummer och han gjorde det riktigt riktigt bra. Kul. Nu sitter vi och kollar deckare på TV 4. Hoppas din helg varit behaglig! Stor kram

    SvaraRadera